Punkter...

En fullbokad kalender var i fokus i ett samtal häromdagen. Det fick mig att fundera. 

De flesta verkar ha ett liv som liksom vandrar från punkt till punkt i planeringen. Det ena datumet är det en sak och dagen efter är det två andra inplanerade punkter. Och är det jobb så kanske det verkligen är minut för minut. 

Är livet ett pärlband av punkter som man antingen planerar och ser fram emot eller som man genomför eller har genomfört. 

Mellan punkterna då? Är det mer eller mindre dödtid eller transporttid mot nästa punkt eller har den något eget värde trots att den liksom inte finns med i planeringen?

Om en timme ska jag ta bussen in till stan för att... Vad är den timmen? Är den tid att ta sig igenom, tid man inte vet vad man ska göra med eller värdefull tid, väsentlig tid? Mitt liv handlar kanske litet om att låta all tid vara väsentlig tid. All tid, punkter eller inga punkter, är tid för en och samma sak. Tid att vara för Gud. 

"Här är jag Gud, gör med mig som du vill!"

"Herre förbarma dig!"

"Tack Gud för din barmhärtighet!"

"Tala Herre, din tjänare hör!"

Och ibland en tid där munnen är tyst och där sinnet och tankarna tystnar...

...ibland en gest...

Och så liturgin, en regelbunden rytm av gemensamhet med Gud och hans folk,

och där finns lilla jag med!

Fast vad vet jag nuförtiden...min kalender är nästan helt tom och så ska det vara...

Avundsjuk?