Nu

Varje människas liv bär två till synes motstående dimensioner. Det jag redan levt och det jag nu lever. Det jag i framtiden ska komma att leva vet jag ännu inget om även om vi ofta har väldiga planer. Det Dessa två perspektiv Nu är stranden jag står på och då är vågorna som sveper fram över nuets sandkorn. Att leva sitt då väl är viktigt och om jag gör det, vilket jag kan "fundra" över någon annan gång så har jag goda möjligheter att leva mitt nu väl.

Vad är mitt nu. Det är min möjlighet att välja hur jag vill leva mitt liv. Jag har en helt ny stund, ett oskrivet blad, som det heter, att fylla på ett meningsfullt sätt. Jag är fri! Visst finns det begränsningar i form av ansvar och nödvändigheter men där och då har jag främst ansvaret att välja hur jag vill leva mitt liv.

Det här är en möjlighet, inte en ångest. Ibland gör vi det till en ångest för vi låter våra misslyckanden i vår historia färga vår möjlighet att välja gott i nuet. "Det går ändå inte!" eller "Jag kommer ändå att misslyckas, som varje gång!" riskerar sabotera vårt val att göra ett gott val. Men nu är e ny stund, per definition, så ur en synvinkel finns inget före. Mitt val är fritt. Jag kan välja gott och rätt i varje stund. Det kan naturligtvis få konsekvenser, jag är inte så naiv att jag inte ser omständigheter men ändå. Jag har en ny möjlighet att välja!

Jag kanske inte vill välja. Det kan bli jobbigt att välja rätt och gott hela tiden. Jovisst, det är också ett val. Men kanske är problemet att jag gör varje medveten gång jag väljer alldeles för dramatisk. Kanske ska jag vänja mig vid att låta mig förvandlas att tänka gott så att valet jag gör följer min tankevärld. Det kan ju tänkas liksom halka med på ett bananskal så att det inte känns dramatiskt och tungt.

Oj oj oj! Här får jag avbryta tankegången innan jag snurrar bort mig själv.
Summering: Tänk gott - välj gott på ett bananskal!

Hmmm... Tur att Gud är barmhärtig med oss människor!